Gefftaslusta
text: Fredrek på Rannsätt
Ve Monkfors fanns en kôlpojk di kall´ Lôrka.
Dä va en gammel slarv, som intnô orka;
te mästersvänn han allri dôgt te ta,
men sup´ å tugge tobback kunn´ han bra.
En gang te bruksförvaltern på kantore
han kom å slog så opp sin käfft den store:
"Dä står så te, att gefft´ mej ha ja´
tänkt
mä Britt, som tjäner när Ellvaktar-Bängt."
Förvaltern sa: "Du ä en kop, din stacker!
Te sörj´ för hustru ä du mej jusst vacker;
du töcker, löna ä ôt dej för stor,
jämt ti reksdaler å så två par skor."
Men Lôrka sa: "Gull söt´ han, var beskeli
å lôtt mej gefft´mej, ällers blir ja´
veli;
dä kan fôll var´, att int ja´ tjäner mö´,
men utta Britt ja´ kan int leev´äll dö."
Förvaltern sa: "Lôtt bli´a, ska din stôlle
få ett stopp brännvinn å en tobbacks-rôlle."
Då drog han opp te öra munngipaan:
"Ja, får ja´dä, så gir ja´ henn´allt
fan."
|
