Munkbron, E. Martin, 1700-tal

Julia Kristina Nyberg (1785-1854) Som skaldinna uteslutande känd under pseudonymen Euphrosyne. Dikten publicerades 1828 i Nyare dikter Denna dikt har en verklig historisk bakgrund. På hämmema Styrbjörn tjänstgjorde som förhyrd matros en soldathustru Brita Hagberg. Hon belönades i sinom tid med en av Cronstedt utverkad pension på 3 riksdaler om året. Kanske är det hon som är identisk med Euphrosynes fruktmånglerska, som enligt dikten gått ut i kriget för att leta efter sin försvunne man. Men hon kan också vara pigan från Färnebo i Västmanland, Anna Maria Engsten, som uppges ha tjänstgjort som någon slags "hushållerska" åt major P. H. Scharff under sjökampanjen 1790. Hon skall sedan ha fått tapperhetsmedalj och dusör samt slutat som månglerska, Munkbron, Stockholm. Visan nämner det andra sjöslaget vid Svensksund 1790 där Cronstedt näst under kungen Gustav III som flaggkapten blev ärad för segern. Samme Cronstedt som år 1808 överlämnade Sveaborg till ryssarna och - blev med denna handling den store landsförrädaren. Men det är en annan visa. Källa: Viceamiral Carl Olof Cronstedt av Wilhelm Odelberg

melodin i midi format repetera automatiskt på

Fruktmånglerskan med tapperhetsmedalj. text: Euphrosyne Julia Kristina Nyberg (1785-1854) musik: Traditionell - bearbetning Tommy Rådberg Druvans flod och Bellmans toner Jämna alla plågors strid. Se, madamen med citroner Kommer just i grevens tid. Kors bevars, hur´ gumman prålar Och en skrynklig sköldmö målar! Har hon pantat eller länt Har hon pantat eller länt Den där tapperhetsmedaljen? "Nej den har jag i bataljen Ärligt vid Svensksund förtjänt." Ärligt vid Svensksund förtjänt." Sällsam amazon! Berätta Oss sin hjältedåd! - "Jo, jo, Ibland år nog minns jag detta: Sjuttonhundra nittio. Då, när ryssen tänkte fånga Skärgårdsflottan, fingo många Svenska gossar lukta krut. Svenska gossar lukta krut. Nyss jag blivit gift den tiden; Men, förr´n smekmån´ var förliden, Drog min Flink i örlog ut. Drog min Flink i örlog ut. Var just ingen fågelskrämma Den där tiden: - ensam satt Jag i torpet, måste hämma Saknaden båd´ dag och natt. Städs jag hörde kulor smälla, Suckande: Nu lär det gälla Stackars Flink! Artillerist, Stackars Flink! Artillerist, Ständigt vid kommandotonen Han servera´ vid kanonen, Tände an båd´ först och sist. Tände an båd´ först och sist. Hej, courage! Jag var en snärta Utan barn och utan sorg, Hade kinder, likså hjärta, Som borsdorfern i min korg. Flink han var min enda tanka, Och jag drömde: på en planka Du och jag! Må vågens brant Du och jag! Må vågens brant Hellre mig i djupet draga, Än i stugan ensam klaga! - Följde tross och proviant. Följde tross och proviant. Förlig vind i seglen spelte; Snart Svensksund jag skåda fick. Ont och gott jag gärna delte Med min Flink, hur ödet gick; Honom glad om bord jag följde, Under relingen mig döljde - Men - i striden hetast, då Men - i striden hetast, då Snart hans blod, hans hjärna stänkte På mitt bröst, - kryp fram, jag tänkte, Tag musköten och gå på! Tag musköten och gå på! Tåren fick ej tid att falla, Äntringen var börjad re´n: Bomber fräste, kulor knalla´, Bajonetten purprad sken I min hand, av ryssblod tvagen. Flink blev hämnad. Slug, den dagen Cronstedt gick ur fällan ut. Cronstedt gick ur fällan ut. Stora Mogel måst´förlora Femti skepp, med små och stora. Tre därtill, så var det slut. Tre därtill, så var det slut. I rapporten när med ära Och mitt namn till kungen hann, Fick jag segrens tecken bära I blått band, liksom en ann. Trumf i högsta färgen sedan Ofta växlat har, - men redan Har jag sjungit ut och går. Har jag sjungit ut och går. Korgen på den gamla armen Är ej lätt i sommarvarmen." - På medaljen föll en tår. På medaljen föll en tår.

[topp]