Gösfilet Soto Major

Har du ätit Gösfilet Soto Major. Eller sett ett porträtt föreställande en sydeuropeisk man med silvervitt hår och lika silverglänsande polissonger göra reklam på cigarrlådor. "Söta major" var född 1812 och hela hans namn ljöd vicomte Antonio da Cunhã de Soto Maior Gomes Ribeiro d´Asevedo e Mello. I hemlandet, Portugal, tillhörde han oppositionen och gjorde regeringspartiet mycket förtret. Så de styrande fann det lämpligt att förvisa bråkstaken till det nordliga Sverige. Sålunda blev han minister här 1857 fram till sin död 1894. Våra egna sprätthökar såg avundssjukt på den man som var nummer ett i Stockholm i elegans. Blankläderskorna, de smårutiga benkläderna. Den grå höga hatten och blomman han bar i knapphålet. Han var en riktig Don Juan fast mer ridderlig. "Jag tycka micke om Sverige - gott folk - fått många vänner - älska vackra flicka - aldrig resa därifrån - dö i Stockholm. Han fick sin önskan uppfylld.

Källa:
Stockholmstyper Adolf Hellander.

[topp]

melodin i midi format

Stockholmsflickan.

okänd författare
musik: Harry Dacre melodi: Isabella

Jag åt en flicka min dyrkan ger,
Stockholmsflickan,
henne i handling och ord tillber.
tjusande Stockholmstös.
Hon är bedårande på allt vis,
tjusande Stockholmsbarn,
Anna, Maria, Kristin, Lovis,
fångat mig i sitt garn.

Stockholmsflicka,
Du är ett troll, förlåt!
Som kan blicka
genom min redingote
in i mitt hjärtas gömma...
Jag dig aldrig kan förglömma.
Du är så nätt
och så kokett
och så lätt som en efterrätt...

Bara en skymt av din runda vad,
Stockholmsflicka,
gör mig så innerligt nöjd och glad,
tjusande Stockholmstös.
Bara du lyfter på kjolens flik
framför mig på trottoarn,
får jag ett anfall av kärlekskolik,
tjusande Stockholmsbarn.

Jag vet en chic gammal diplomat,
Soto Maijor,
representant för en gammal stat,
ingen tamburmajor.
Med alla flickor på varietén
samförstådd och intim,
alltid den tvättäkta koryfén
de l´ancien régime.

Soto Maijor,
Allas vår doyen,
Soto Maijor,
Det är en bra refräng.
Du, som våra små bebéer
bruka´se på små supéer.
En sådan markis
och portugis
finns det knappast uti Paris.

sista versen sjunga flickorna

[topp]

[text- diktarkivet]

[Vem var Söta majoren]

[till visan]