melodin i midi format |
Femhundra riksdaler banko.1846 mer känd som Kaffevisa med orden Halleluja! Halleluja! i stället för Hå hå, ja ja! text: Mauritz Cramær (1818-1848) melodi: När månen vandrar på himlen blå Av allt det goda, som man förtär,
När hösten kommer med blåst och snö,
När frun sin älskade man har mist
När färska nyheter månde tas
Den ena dricker sin tår på bit,
Förutan kaffe - o gudadryck! -
|
[topp]
[text- diktarkivet] | [tillbaks
index]
[Malmgården]
Mauritz Cramær dog i början av november det händelserika
1848. I Söndagsbladets runa kunde läsas att "Symamsellernas författare
begivit sig till den andra världen för att inte mera i denna
vara herr Blanche till besvär".
Symamsellerna, ett realistiskt och mustigt folklustspel med bra miljö och roliga kupletter spelades tjugofem välbesatta föreställningar i följd under Mauritz Cramærs dödsår - 1848. Märkt av sjukdomen vågade Mauritz Cramær själv se en av de sista föreställningarna och höra publikens bifall. Tio år tidigare hade han som bokhållare blivit anklagad för förskingring, men blivit frikänd då det visade sig att felet var en slarvig notering i bokföringen. Men den ökända polismästaren Hultberg missade inte chansen att plåga de stackars stockholmare som befanns sig av någon anledning i polishuset. Mauritz Cramær var inget undantag. Och en följd av orättvisor och övervåld, blev han bitter till sinnes. Under de sista åren av sitt liv fick han träda fram som författare till pjäser som sattes upp på Stockholms teatrar. En av Mauritz Cramærs visor lever fortfarande. Den hörs ofta på kalas. Kaffevisan, en visa där det är tillåtet att ändra i texten efter behag. Av allt det goda som man förtär ingår i komedin Femhundra riksdaler banko, uppförd på Mindre teatern våren 1846. Fredrik Deland, teaterdirektören, skådespelaren, vännen, besökte teaterförfattaren på sjukhuset. Per Anders Fogelström skriver om Mauritz Cramær på några sidor i Komikern - Roman om en teaterfamilj (Deland). Kaffevisan har med säkerhet sjungits på något kalas i kväll någonstans i Sveriges avlånga land. Den svenska visan lever och mår bra! |