Korpral Kanon. text: Otto Borgström ("Petrus på Tjäderkulla") Mig lyster för eder att sjunga om gamle korpralen Kanon, som fröjdat båd´ gamla och unga och var just en lustig patron. Lappskräddare till professionen var stackaren vanför och arm men sjöng som en lärka och tonen klang alltid ungdomlig och varm: "Va nötter te", sa´n "att glo på sne", sa´n "å ta te lip", sa´n "för minsta knip", sa´n, "nej morsk och kry", sa´n "i ne och ny" sa´n "för nöjd och gla", sa´n "dä vill ja va!" I Tyskland så manliga stred han och vågade muntert sitt liv. På sjukbädden kämpa och led han men sjöng under läkarens kniv. Den dag den fördömda granaten sprang sönder helt nära invid och dömde den käcke kamraten till träben för hela hans liv. "Gör ej ett grann" sa´n "Ty Carl-Johan" sa´n "kom till min säng" sa´n "och trä-biäng" sa´n "Kom och en kväll" sa´n "Gen´ral Kardell" sa´n "Tack och farväl" sa´n "Du glada själ!" Han Bolla var kärlig och trogen snart prästen förenade dem. En anspråkslös koja i skogen blev så deras fattiga hem. Där levde han lycklig som ingen tog världen och sorgerna lätt men Bolla för mjölet i bingen hon kunde väl gråta en skvätt. "Tig bara still" sa´n "Din lipesill" sa´n "och lär dig då" sa´n "en gång förstå" sa´n "min gamla tös" sa´n "Ej hös om flös" sa´n "men horp om snorp" sa´n "Hör till ett torp!" Di fingo förskräckligt med ungar som präster och skräddare få, men gubben var kung ibland kungar och Bolla var katig också. När prydd med medalj uppå brickan han skulle till prostgården gå med tolvskillingsedeln i fickan att bytingen kristnader få. "Herr prost godda" sa´n "här kommer ja" sa´n "min halte tok" sa´n "slå upp din bok" sa´n "skriv dit en ny" sa´n "som stork från sky" sa´n "har bragt till mor" sa´n "så fet och stor!" Stor lärdom hans pojkar ej brydde mer enkelt uppfostran ej ges. Med korsben de sutto och sydde och lärde sig Luthers katkes. Till var av linhåriga drängar som lämnade barndomens dal i stället för reskost och pengar höll pappa ett gripande tal. "Var kry och rask" sa´n "din puttefnask" sa´n "sitt pigg och lätt" sa´n "på din lavett" sa´n "Sy friska tag" sa´n "var arbetsdag" sa´n "tänk på din själ" sa´n "Vet hut, farväl!" Jag ofta tog vägen åt gubben om kvällen vid vinterens tid då ensam vid härden på stubben han lappade byxor med frid. Hans Bolla för himmelen mogen re´n länge har vilat i ro och fjärran från hemmet i skogen ha pojkarna fästat sitt bo. "Nej se på den" sa´n "nu här igen" sa´n "kanske jag får" sa´n "en könjakstår" sa´n "som gör så gott" sa´n "i gammal skrott" sa´n "men ä ej så" sa´n "så skål ändå!" En afton med lykta i handen jag styrde till hyddan min gång. Märkvärdigt, i mörker jag fann den ej hörde jag gamlingens sång. Därinne han vilade stilla med halvbrustna ögon han log. Snart fri från all världenes villa han jollrade - i det han dog. "Tack för god vakt" sa´n "med Gud i akt" sa´n "med friskt humör" sa´n "korpralen dör" sa´n "snart ödmjuk står" sa´n "avlösning får" sa´n "för Herrans tron" sa´n "Korpral Kanon!"