Adolf Fredrik Munck

Adolf Fredrik Munck

Gustav hade till synes med stort lugn överlämnat arvsföljden att skötas av hertig Karl och hans unga gemål. Men då uppgifter kom fram till kungen om hertiginnans grossess tänkte Gustav nya tankar. Sveriges krönta drottning - hon och ingen annan - Sofia Magdalena - Sveriges Götas och Vendes drottning, kronprinsessa av Danmark och Norge.  Om brodern Karl skulle finnas där som stolt fader till Sveriges tronföljare, bleve jag, Gustav, undanskjuten med avseende på den kungliga ätten och Sveriges framtid. Lika litet som det behagat Lovisa Ulrika att träda tillbaka som regerande drottning för att lämna försteget till Sofia Magdalena, lika litet kan det ha passat Gustav att känna, hur hans bror i och med det väntade barnet skulle komma att stärka sin och sin familjegrens ställning. Gustavs danska äktenskap var i och med barnlösheten fullständigt meningslöst.  En dag i Loka, hälsobrunnen, fördes samtalet med kapten Carl August Ehrensvärd och löjtnanten Claes Ekeblad. Kung Gustav talade i mjuka ordalag om Sofia Magdalena - han ville göra allt gott igen. Men hur skulle han nu plötsligt närma sig drottningen, efter all sorg han hade gjort henne, all tanklös grymhet han hade visat. Vad kunde han säga? Hur skulle han bära sig åt?  Det var ingenting om allmänna ord - nej konkret - det handlade om den tekniska sidan av den äktenskapliga samvaron. En reservlösning fanns, ifall. Men han behövde deras gentlemannagillande.  Och så sade Gustav:  Hovstallmästaren Munck, han skall medla mellan mig och drottningen.  Adolf Fredrik Munck var vid denna tid tjugosex år. Kammarpage 1767 - och till allmän förvåning - hovstallmästare 1773. Född och uppfostrad i Finland. Hovets högadliga nobless såg med löje Muncks strebertakter. Munck var då älskare åt mamsell Ramström, en av Sofia Magdalenas kammarfruar.  - Jag kommer aldrig att klara den här saken, min kära Munck, om du inte reder upp den åt mig! Jag har alltför liten vana i sådant här.  Munck svarade - Naturen är bästa läromästaren. Lev fritt och ogenerat tillsammans. Var hos henne varje natt. Men avhåll dig från pojkvanor som försvagar och avleder den naturliga driften.  Äktenskapet var äntligen ett verkligt äktenskap. Sofia Magdalena  lycklig. Gustav triumferande, rehabiliterad.  Men det fanns förlorare - hertigparet Karl och Hedvig Elisabeth Charlotta. Viskningar blev till rop.  I decennier skulle det ältas. I memoarer, nidteckningar, visor, brev. Hur gick det till? Vem var den egentliga fadern till Gustav Adolf?  Källa: Gerd Ribbing Gustav III:s hustru Sofia Magdalena

S. Magdalena               G. III         Munken Ehrensvärd

Öfver Kungens Portrait, gifvet åt Drottningen  Sophie fick af sin man, på aldra bästa sättet,  Hans målning, dyrbart prydd med diamanters tal.  Men kanske bytte hon, om hon fick göra val,  Med mindre stenar på portraitet,  Och mer på dess original.  Oxenstierna

Öfver Stallmästaren Munck, som fick stora presenter genom sitt arbetande med Konungens och Drottningens förlikning, hvaraf Gustaf Adolf uppkom, och sedermera vann högsta priserna i Ringränningarna vid Tornerspelen    Ehvad en Filosof må tycka,  Ett ödes öfvermakt ej någon motsats tål;  Ty hur det ock må gå, har munken alltid lycka  Igenom, eller i ett hål.  Oxenstierna

Då Gr. Munck fått inflytta i Gref Pehrs hus.  Min vän! du sagt med mycket skäl  Stallmästar Munck bor ganska väl,  Har vacker vue, som du beskrifvit;  Men ack missunna ej dess lott.  Den Gud så liten insigt gifvit  Han derför mycken utsigt fått.  Oxenstierna

Uti Stockholm finnes ingen ämbetsman, som större och bätre är logerad än han, ingen af riksens råd, knapt någon af de främmande ministrarne bo bätre. För 8 år sedan var han page och bodde i gamla banquen uti ett litet rum med någon af sine camrater,  Ehrensvärd

Madame d´Ivry, ett fransyskt fruntimmer, som ägt enkedrottningens förtroende, har sagt mig, det prins Karl för enkedrottningen betygat sin förundran öfver drottningens tillstånd, öfvertygad, att kungen däruti ej hade annan del än med drottningen träffad öfverenskommelse, att stallmästaren Munck skulle besofva henne och därigenom befästa succesionen.  Hochschild

Fredrik Sparre meddelar den 16 okt. 1775 i sin dagbok, att Munck fått en ytterst dyrbar diamantring av drottningen och en klocka med drottningens porträtt omgivet av diamanter.

Gustaf III skämtar över fru Schröderheims barnlösa äktenskap. Fru Schröderheim svarar: "Vi ha tyvärr ej råd att hålla oss med någon hovstallmästare."

Oxenstierna - Johan Gabriel Oxenstierna (1750-1818)  Ehrensvärd - Carl August Ehrensvärd (1745-1800)

[topp]
[text- och diktarkivet]
[tillbaks]