[Från en klippspets bland de helga bergen]
[Läs mer om visan]

Klicka på bilden - för en större bild

[topp]

melodin i midi format

Från en klippspets bland de helga bergen text: Betty Jansson (1836-1927) melodi: Var jag går, i skogar, berg och dalar Från en klippspets bland de helga bergen såg jag hän igenom brustna skyn, trötta kämpar, kors och slitna biblar trädde klart framför min häpna syn. Allt skred framåt, så i ljus som skuggor, över tundrors is och öknars sand. Varje anlete av allvar präglat, såg jag längtande mot löftets land. Barn och åldringar med kala hjässor, män och kvinnor ifrån sorgens land, starka ynglingar och unga jungfrur skredo alla framåt hand i hand. Men de flesta buro torftig klädnad, blott helt få jag såg i ädel dräkt, men jag läste dock i anletsdragen, att de hörde med till samma släkt. Alla buro kors - ej lika tunga, litet kors den spädes skuldror bar. Härdad kämpe bar med nöd det tyngsta, svaga kvinnans ej det minsta var. Nötta biblar buro också alla, många tårar fallit ned i dem. Alla väntade, att bortom tiden finna vila i ett evigt hem. Många gräto ännu bittra tårar, andra sjöngo högt av idel fröjd. Mången, tröttad av den långa färden, under korset låg mot jorden böjd. Men jag såg en hand, jag såg den ofta, genomborrad var den, stänkt med blod, röra vid den trötte, lyfta korset, skänka kraft och giva himmelskt mod. Genom leende och väna nejder såg jag skaran tåga någon gång; där vid vägen lågo kors och biblar, och där kvads en dyster sorgesång om de arma, som i anden börjat men i köttet lyktat ha sin färd. Dessa såg jag såsom slavar drivas grymt av fursten ifrån mörkrets värld. Mellan mörka fjäll i okänt fjärran brusade så hemskt en nattsvart flod, dit drog skaran hän i dyster skymning med ett heligt, överjordiskt mod. Natten bredde sina djupa skuggor, dunkelt främlingarna sist jag såg stå vid randen av den mörka floden, aningsfulla speja i dess våg. Från en klippspets bland de helga bergen såg jag upp igenom brustna skyn: Hela pilgrimsskaran var i himlen, vilken tavla för min häpna syn! Ingen ängels tunga mäktar tolka på ett jordiskt språk, vad där jag såg. Lovsångshymnen sjöngs av millioner mäktigt såsom havets starka våg.

[topp]

Källa  Jan Vegelius Visor från dal 1984 Betty Jansson (1836-1927). Född i Bräcketorp, Edsleskog. Dotter till bondeledaren och talmannen i bondeståndet Hans Jansson. Lärare i handarbete vid Åmåls folkskolor 1868-1878, då hon fick avsked p g a frikyrkligt arbete. Författare till ett stort antal böcker och tidningsartiklar med kristet innehåll. Ofta använde hon pseudonymen Betty. I hennes produktion ingår också några diktsamlingar. Osäkert dock om Betty är författaren. Visan blev känd genom Bernhard Wadströms spridda kalender FRIDEBORG för 1898 (tryckt 1897). Visan heter där PILGRIMSSKARAN AF A. J-n. Olof Enmalm, predikant inom Bibeltrogna Vänner, hämtade sången från kalendern och sjöng den till cittra. I Barntidningen Senapskornet nr 35 för år 1923 heter visan "Synen på berget. Efter en gammal allegori. Av BETTY." Men första gången i tryck, som man känner till, är i tidskriften "Läsning vid stilla stunder" för den 14/11 1889. Där anges som författare den okända signaturen G.O.G. Och melodin "Var jag går i skogar berg och dalar".

[topp]
[text- diktarkivet] | [tillbaks index]