American popular music from the 1930's
[Släkten Lagerlöf] | [Länkar - It is well with my soul]
melodin i midiformat |
It is well, with my soul(Peace like a river)Words: Horatio G. Spafford, 1873Music: Philip P. Bliss, 1876When peace, like a river, attendeth my way, It is well, with my soul, Though Satan should buffet, though trials should come, It is well, with my soul, My sin, oh, the bliss of this glorious thought! It is well, with my soul, For me, be it Christ, be it Christ hence to live: It is well, with my soul, But, Lord, ‘tis for Thee, for Thy coming we wait, It is well, with my soul, And Lord, haste the day when my faith shall be sight, It is well, with my soul, |
It is Well with My Soul"...The colony later became the subject of the Nobel prize winning Jerusalem, by Swedish novelist Selma Lagerlöf. Horatio Spafford died of malaria in 1888." |
texten hämtad från:
http://www.genealogi.se/dalarna/svar-150.htm Lite information om Hellgum (taget namn) som egentligen hette Olof Henrik Larsson och föddes i Grundsund, Skaftö församling (huset fins kvar än idag) 1842. Hans far var Fiskaren Lars Johansson f . 1816 d . 1862 modern var Kristina Olsdotter f . 1811 d . 1862 båda Grundsund Skaftö församling, samma församling som dom gifte sig i 1837. Helgum var det tredje barnet i en barnaskara om sju barn. Han gick tidigt till sjöss, både fraktfart och fiske. Helgum ska enl.sägner varit en duktig sjöman. När föräldrarna dog bodde han kvar i huset som fjärde generation. Han träffade en flicka från orten, Lovisa Falk, men giftermålet uteblev. I första hand stoppades planerna av Lovisas far Hindrik Falk som tog avstånd från Helgums radikala förkunnelse där kristendomen hade en socialistisk inriktning. Helgum antog tidigt en trosuppfattning som inte overenstämde med församlingens starkt schartuanska syn. Kapellpredikanten forebrådde Helgum för hans irrläror och varnade honom för att gå in på farliga vägar, efter en uppgörelse med denne lämnade Helgum Grundsund som han egentligen älskade. Helgum reste först till Nås i Dalarna där han startade en församling. Helgum närde en dröm att emigrera till USA, detta hade hans systrar gjort 1878. (New York). Drömmen förverkligade han och verkade som väckelsepredikant. I Chicago träffade han norskan Anna Spafford (Mother), det var i denna tidsperiod som han tog namnet Helgum. Det var Anna som väckte tanken att Helgum skulle ta med sig församlingen till Israel. Föga visste Helgum att Anna skulle komma att manövrera ut honom. På Grundsund känner äldre folk väl till historien om Olof Henrik Larsson, men vad som förvånar ortsborna att få vet att Helgum var från Grundsund. Inte ens Selma Lagerlöf som forskade om Olof och Nåsbornas öde nämner det. |
[topp] | [till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]
SELMA LAGERLÖF (1858-1940)
Selma Lagerlöf sällskapet Mårbacka. Visning - Klicka här om Selma Lagerlöf Ur Mårbacka Lantvärnsmännen |
När månen vandrar Christina Lagerlöf |
[Petrus Lagerlöf]
[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]
DAGENS VISA: http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm |
[topp] | [till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]
Petrus Lagerlöftext: A. Sterner Svenska skalder, Hugo Gebers förlag, 1899 Petrus Lagerlöf föddes i Fryksdalen i Värmland 1648. Fadren var präst och hette Schivedius. Den unge Schivedius genomgick Karlstads skola och studerade sedan i Uppsala, där han vid 27 års ålder tog graden. Därefter konditionerade han hos riksrådet Lars Fleming och gjorde med dennes son en längre utrikesresa. Vid sin hemkomst blev han anställd som sekreterare hos Magnus Gabriel De la Gardie och befordrades snart nog på dennes förord till professor i Uppsala. Han dog 1699 som rikshistoriegraf. Lagerlöf var en framstående latinsk skald. Hans diktning på svenska språket vittnar också härom. Formen är för honom huvudsaken. Ursprunglighet och självständighet söker man hos honom förgäves. Men i stället får man vid läsningen av hans av samtiden beundrade Elisandravisor göra bekantskap med suckande herdar och herdinnor i den tidens stil. Han gjorde sig även känd som psalmförfattare. Nummer 328 i 1819 års psalmbok är av honom. |
[topp] | [Petrus Lagerlöf] | [till dagens visa 2001]
Dagens visa 2002 mars 26 |
Elisandravisan
|
[topp] | [till dagens visa 2002]
Dagens visa 2001 mars 26 |
Länk C. W. Böttiger Kungarne. Galleri i sonetter I-XVII |
Gustaf Vasa
När våldets nesa hade nått sin råga,
Jag satte skogen, dalarne i låga;
Men Sveriges långa natt fick nu en gryning,
Jag näpste stormen, hörde blott dess dyning,
|
DAGENS VISA: http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm |