Andreas Hofer (tyska) |
Tiroler Hymne (text) |
Tiroler Hymne (MP3) |
Tiroler Hymne (midi och text) |
Richard Wagner |
Bayern - Königreich Bayern |
text och midi |
Dagens visa 2003 januari 18 |
BayernhymneGott mit dir, du Land der Bayern, deutsche Erde, Vaterland! über deinen weiten Gauen ruhe seine Segenshand! Er behüte deine Fluren, schirme deiner Städte Bau und erhalte dir die Farben seines Himmels weiß und blau! Gott mit dir, dem Bayernvolke, daß wir, uns'rer Väter wert, fest in Eintracht und in Frieden bauen uns'res Glückes Herd! Daß mit Deutschlands Bruderstämmen einig uns ein jeder schau, und den alten Ruhm bewähre unser Banner weiß und blau! Gott mit ihm, dem Bayernkönig! Segen über sein Geschlecht! Denn mit seinem Volk in Frieden wahrt er dessen heilig Recht. Gott mit ihm, dem Landesvater, Gott mit uns in jedem Gau! Gott mit dir, du Land der Bayern, unsre Heimat, weiß und blau! |
DAGENS VISA: http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm |
[topp] | [till dagens visa 2003]
Dagens visa 2002 januari 18 |
Victoria Benedictsson (1850-1888) skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Författare till romanerna Pengar och Fru Marianne |
Gubben, Rådman Qviding.
Nils Herman Quiding (1808-1886) är den mest betydande företrädaren i Sverige för den socialistiskt-utopiska riktning som i Europa föregick marxismen. Under pseud. Nils Nilsson, arbetskarl framförde han radikala förslag till samhällsomdaning. |
Ur Stora boken
text: Victoria Benedictsson källa: Stora boken, Volym I, Dagbok 1882-1884, Bo Cavefors Bokförlag, 1978 |
Då förf: till ett lexikon öfver svenska bygdemål
en gång tillsporde en bonde huruvida man på den orten brukade
säga jag dog eller jag dödde, fick han till svar:
"I våran by tala vi aldrig se´n vi ä döa." |
Det var i den gamla "goda" tiden då ett par dugliga näfvar
lika bra kunde afgöra en tvist som den klyftigaste jurist och då
äfven presten ansåg sig hafva rättighet att begagna dessas
"behändiga" argumenter.
Hände sig att en hetsig kyrkoherde råkade i en något liflig dispyt med sin klockare och dispyten urartade snart till handgemäng. Klockaren slog presten omkull och kom att sitta grensle öfver ryggen på honom. "Jag tror fan rider klockaren!" utropade presten förbluffad öfver så mycken sidvördnad. "Nej", genmälte hans antagonist helt lugnt, "nu är det klockaren som rider fan." |
Läraren: I hurudant tillstånd befunno sig de första
menniskorna i paradiset?
Gossen: I välsignadt tillstånd. |
En prest, som var ifrig landtbrukare yttrade en gång till sina
församlade vänner och sockenbor:
"Nu har jag suttit här i öfver tjugo år och bara gödslat, ja gödslat mer än någon åbo i hela församlingen." |
"Är det inte likt? är det inte likt?" frågade en efterhängsen
herre som i ett sällskap sprang och visade sitt porträtt.
"Jo, det är fan så likt," försäkrade en annan. |
En mycket dum fru kom och öppnade för sin man vid hans hemkomst
från ett kalas. Hon var klädd i en mycket lätt "morgondrägt",
och mannen förebrådde henne det.
"Men hur kunde jag veta att det var du!" svarade hon naivt. |
Rådman Qvidings i Malmö
Han har ett landtställe nere vid sjön, då det var anlagt kallade han det "sjölunda", men då de planterade träden sågo så ömkliga ut att der fanns ringa utsigter för att de någonsin skulle bilda en lund så förändrade rådmannens vänner ställets namn till "ingalunda". Efter några år syntes träden få en smula fart och då förändrades namnet till "Någorlunda". |
Gubben är mycket egen.
Han skall vara en glad sällskapskarl när han kommer ut ibland menniskor, men han söker intet sällskap. Han har öfre våningen bestående av 7 rum, till sin disposition. Familjen har hela nedre våningen. Han "bor" i alla sina rum och är än i det ena, än i det andra liksom Kirkegaard. Han tillbringar tiden med att läsa, tänka och skrifva. Han har gifvit ut böcker, men för dem skäms hans fruntimmer, ty han säger däri att äktenskap icke borde finnas, samt att barnen borde uppfostras på statens bekostnad. Han står på god fot med familjen och håller ofantligt mycket af barnen. Hvar dag tar han sig en promenad genom de gamla promenaderna kring staden, icke mer och icke mindre. När han går vexlar han en krona till 10 öringar och dem skänker han åt fattiga barn på sin väg, när kronan är slut gifver han icke mer och tar heller aldrig hem någon tioöring. Hvar Lördag har han "klubb". D.v.s. frun anrättar den spelendidaste måltid hon kan, med vildt, vin, blommor och festlig upplysning nere i familjens våning. Då kommer gubben ned; han är "klubbens" enda medlem. När han ätit tar han sin tömda birbutelj, lägger den på golfvet och sparkar till den så att den rullar bort till köksdörren, det är signalen till att måltiden är slut. |
DAGENS VISA: http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm |