www.laurasmidiheaven.com

classical music files

klassieke startpagina.nl

midi/mp3 länkar

piano-midi.de/links

[topp] | [till dagens visa 2001]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm

[topp] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa
2001 nov 17

Höstsysslor text: Johannes Sundblad Gammaldags seder och bruk, Fahlcrantz, 1917 Jag minns en "skomakar-olle", som var outtömlig på rolie historier och på uppsluppna visor. Till hösten kommo de så kallade ämbetskära, d. v. s.   sockenskomakaren och sockenskräddaren, som kunde sitta hela månader med sitt arbete, vilket var naturligt, då en del av tjänstefolkets löner, och alltid skodonen, utgingo in natura, eller som det på allmogespråket hette: "i ena tura". För dessa gäster krusades ej så litet. De åto alltid särskilt, och för att ej "bli utgäten i sockna" lagade husmodern, att kosthållet var det bästa möjliga. För att göra sig omtyckta voro mästarna ofta talföra personer, som med sina "rolie´ historier" sökte hålla ron vid makt. Bonden ba´ skomakren mä´ hela si ´ra´. Han kunn´e inte komma på försatter da´, han ljuger en månad eller fu..u..ra. Gu´ da´, du min bonde, nu haver du mig här, var haver du di´ smörja, var haver du ditt lä´r? Så sätter han sig neder till att ri..i..ta på såler och skinn med krumkniven sin. Han låter inte såleskivan tru..u..ta. Dä´ första han gjole, dä´ va´ toffler åt mor; den ene va´ för liten, den andre va´ för stor. Då sätter han sig neder till att grå..å..ta. Nu sitter ja´ här så dål´i som ja´ är, med blekaste kinder så vå..å..ta. På historier var lika liten brist, och ofta kommo de som ett lämpligt inpass till vad som förut sagts. Så hette det t. ex.; kom hit, så s´a jak tala om nåket rolit för´n! Var man då blyg och stod med fingrarna i munnen och icke ville fram till den bredvid honom utpekade platsen, hette det kanske: jak tror, dä´ ä´ mä´ honom som mä´ Motvalls kjäring? Vell han höra, hur dä´ va mä´ henne? Och nu började han med oförliknelig svada:

Motvalls kjäring

Dä´ va´ en gång en gubbe, som hette Motvall, som hade ena så enracker kjaring, att ho´ allti´ gjole tvart imot va gubben velle ho´ s´ulle gjara å allti´ sa´ tvart imot va´ gubben sa´. En gång så s´ulle di på kalas, kan tro, å förning, dä´ s´ulle di ha mä´ säk, begrips. Å när di s´ulle ge säk å sta´, sa´ gubben te´ kjaringa: du får allt bara brunosten. Näe, du, sa´ kjaringa, dä´, ä´ just dä´ jak inte gjar, å så to´ss di ena stunn, men te´ sist feck gubben ge mä´ säk å ta´ osten, å så la di i väg. Når di hadde gått ena stunn, så kom di te Väbjörnatorpa maer, å dar hade di nuss sla´et för se, dä´ va´ mett i ånstia, kan tro. Dä´ haringa ä´ väl sla´et, sa gubben te´ kjaringa; nähä du; dä´ ä´ klöppt, sa´ kjaringa; nähä dä´ ä´ sla´et, dä sel´u fälle, sa´ gubben; nähä, sess du, dä´ ä´ klöppt ändå, sa´ kjaringa, men så teg gubben, för se, han vesste nokk, att dä´ va´vart å käfsa mä´na. Å så geck di, å geck di. Når di nu hadde gått ena stunn´ te´ så kom di te´ Blekstorpa kvarnner, å dar va´ e´ spång, som di s´ulle över. Trella nu inte i, sa´ gubben te´ kjaringa, når ho´ va´ mette på spånga. Jo, sess du, dä´ ä just dä´ jak gjar, sa´ kjaringa, å så datt ho´ i. Men du stecker allt opp hovet ändå, sa´ gubben; nähä, sess du, dä´ ä´ just dä´ jak inte gjar, å så stack hon ner hovet, men så längen gubben kunn´e se´na, stack ho´opp den ena hånna å klöppte mä´fingra´, änna som ho´ ändå velle ha sett på, att dä´ va´ klöppt på Väbjörntorpa ma´er; å simde mot strömmen, dä´ gjole ho´, för se, ho´ s´ulle allti´ gjara å sega tvart imot i allting. Å så ble´ ho i åna, men gubben han geck på kalas´t å va gla´er, att han hadde ble´et å mä si´ kjaring.

enracker	enviser
ånstia	Andstiden, skördetiden

[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm