[topp]

Vietnam Web Site

LÄNK: DAGENS VISA:   2004 juli 17 Vietnam midifiler	LÄNK: DAGENS VISA:   2003 juli 17 The Boys of War Goodnight Saigon

AlcottWeb: Home

Henry David Thoreau

Thoreau's poems

Gunnar Turesson - den litterära visan

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm

[topp] | [till dagens visa 2001]

Dagens visa 2002 juli 17

Länk till AlcottWeb: Home Henry David Thoreau Thoreau's poems

Thoreau's Flute text: Louisa May Alcott We sighing said, "Our Pan is dead; His pipe hangs mute beside the river Around it wistful sunbeams quiver, But Music's airy voice is fled. Spring mourns as for untimely frost; The bluebird chants a requiem; The willow-blossom waits for him; The Genius of the wood is lost." Then from the flute, untouched by hands, There came a low, harmonious breath: "For such as he there is no death; His life the eternal life commands; Above man's aims his nature rose. The wisdom of a just content Made one small spot a continent And tuned to poetry life's prose. "Haunting the hills, the stream, the wild, Swallow and aster, lake and pine, To him grew human or divine, Fit mates for this large-hearted child. Such homage Nature ne'er forgets, And yearly on the coverlid 'Neath which her darling lieth hid Will write his name in violets. "To him no vain regrets belong Whose soul, that finer instrument, Gave to the world no poor lament, But wood-notes ever sweet and strong. O lonely friend! he still will be A potent presence, though unseen, Steadfast, sagacious, and serene; Seek not for him -- he is with thee."

Länk till AlcottWeb: Home Henry David Thoreau Thoreau's poems

[topp] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa
2001 jul 17

Länk till Gunnar Turesson - den litterära visan

Gunnar Turesson-sällskapet

melodin i midi format

Café Cosmopolite text och musik: Gunnar Turesson (1906-2001) Ett litet café i ett Klara-kvarter jag ägnar en egen ballad. En jordglob i fönstret i minnet jag ser samt flaggor i vänlig parad. På skyltfönstret läste man Cosmopolite och sorglös var gästen och glad, och billigt var kaffet och även kredit beviljades oss som gick dit. Och redan i dörren så kunde man se - konstnärernas eget café. Ferlin läste dikter, och X:et breve han skissade upp en croquis och Manus, bohemen, som ofta var me´ han gjorde en stillsam entré. Det var något visst, ja, jag säger väl de´ över Cosmopolite´ café. All världens problem blev lösta en gång på Cosmopolite café. Där kunde man lära av storstadens sång att hårdaste hjärtan kan le. Och sitter man ensam på tåg och kupé man minns Cosmopolite café. Ej underligt då om ni alla rycks me i min visa om detta café. Ja, allt detta hände nån gång trettiotre på Cosmopolite café. Till slut blev vår skara en societé - a la Cosmopolite café. Sen stängdes ju dörren och skylten togs ned - då grät Cosmopolite café. Men kvar lever minnet för oss som var med - på Cosmopolite café.

Länk till Gunnar Turesson - den litterära visan

melodin i midi format

[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm