IV
(Gluntarne)
En månskensnatt på Slottsbacken.
text och musik: Gunnar Wennerberg
Magistern
Herre min Gud, vad den månen lyser,
se, vilken glans utöver land och stad!
Glunten
Himlen är klar och var stjärna myser
Vänligt emot oss ner och vinkar glad.
Bägge
Där flammar Sirius, där Orion,
Där plaskar Svanen i eterns bad.
Herre min Gud, vad den månen lyser,
se vilken glans utöver land och stad!
Magistern
Högt opp i Slottet varenda ruta
Blixtrar, som vore den en ädelsten.
Glunten
Tänk dig vid tornet en prins med luta,
fladdrande lockar och charmanta ben!
Bägge
Och i ett fönster Cecilia Wasa,
bländande skön uti månens sken! -
Högt opp i Slottet varenda ruta
blixtrar, som vore den en ädelsten.
Magistern
Där ligger Parken och Fyris-Slätten,
fet utav fordna kämpars blod och märg;
Glunten
Sandgropen här, den förfärlige jätten,
Klädd i sin ruskiga och gråa färg;
Bägge
och mellan lärkträden, just vid Tullen,
Gamle perukmakar Rosenberg.
Där ligger Parken och Fyris-Slätten,
fet utav fordna kämpars blod och märg;
Magistern
Nedanför backen, ja just vid foten,
Badhuset gömmer sig i pilars skygd.
Glunten
Och utmed ån har du Kungsängsroten,
Islandet därnäst med sin förstadsdygd.
Bägge
Så Gula ladan och bort mot skogen
Föret, som glittrar, och Danmarks bygd.
Nedanför backen, ja just vid foten,
Badhuset gömmer sig i pilars skygd.
Magistern
Märk hur den skummande Fyris kastar
silver och pärlor uti Fallet ner;
Glunten
Leker en stund vid Fördärvet och hastar
se'n till Flottsund, som många andra fler.
Bägge
Ack, fram till sommarn, i Kvarnen bysatt,
knappt en tår vatten han äger mer!
Märk hur den skummande Fyris kastar
silver och pärlor uti Fallet ner;
Magistern
Kors, vad den Kraemer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
Glunten
Längs utmed ån, där du ser Promenaden,
betade fordom några magra fän.
Bägge
Och där i Hamnen, som förr stod öde,
Undsätts nu hela Uppsala län.
Kors, vad den Kraemer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
Magistern
Se bakom skyn huru Luna blickar
smäktande i Observatorium in!
Glunten
Säkert hon tror att vid tuben nickar
någon Endymion med sömnig min.
Bägge
Kyss honom inte! - Jag känner karlen.
Han tuggar tobak och är ett svin.
Se bakom skyn huru Luna blickar
Smäktande i Observatorium in!
Magistern
Nå, sådant norrsken! Jag aldrig maken
skådat på många, många Herrans år.
Glunten
Jo jo, så är det att vara vaken!
Också i tid till sängs jag sällan går.
Bägge
Se, hur ur Uppsala Gamla Högar
Ståtligt dess flamma mot himlen slår!
Nå, sådant norrsken! Jag aldrig maken
Skådat på många, många Herrans år.
Magistern
Hög och förklarad i månens strimma
Kyrkan sig reser över träd och hus.
Glunten
Märk vid dess fot vilken nattlig dimma
Och vid dess spetsar vilket härligt ljus!
Bägge
Gloria Deo in excelsis!
Nog är det klent här i jordens grus.
Hög och förklarad i månens strimma
Kyrkan sig reser över träd och hus.
Magistern
Mycket det finnes ännu att skåda,
Om vi på andra sidan slottet gå.
Glunten
Om ja - men i vi ä' trötta båda,
Gömma vi det, ty nu är klockan två.
Bägge
Tron inte därför, I bleka stjärnor,
Att vi gå hem! - Å nej, tron ej så!
Mycket det finnes ännu att skåda,
Om vi på andra sidan slottet gå.
Magistern
Var finns en punkt uti Sveriges rike,
Där man om natten har så lycklig lott?
Glunten
Hellre jag sover i "Stadens dike"
Än uppå bolstrarna i kungens slott.
Bägge
Nu ska' vi knacka oss in hos Lamby;
Porter så här dags - är det ej gott?
Var finns en punkt uti Sveriges rike,
Där man om natten har så lycklig lott?
|