LÄNK: DAGENS VISA:   2003 mars 15 Deutsche Volkslieder

[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001] | [länkar]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm

[topp] | [till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

LÄNK Carl Fredrik Dahlgren (1791-1844)

[topp] | [till dagens visa 2001] | [länkar]

Dagens visa 2002 mars 15

Till en flicka klädd som gosse text: Carl Fredrik Dahlgren

Du kläddes som gosse. På himmelsblå rock       Föll din lock I lekande, fladdrande guldringlar ned. Kring halsen den bländande ringkragen låg,       Som på våg De skimrande näckliljors snövita ked.       Så smal,       Som i dal En tuårig björk, var din växt, och din gång       Så nätt,       Så lätt, Som hjortens på mark i sitt trippande språng. Vi gingo tillsammans vid fjällbäckens rand,       Hand i hand, Att skåda på böljornas glittrande skrud; Vi gingo att lyssna på lärkorna små       I det blå Och skogsduvans smek, när hon viges till brud;       En krans,       Som en dans, Vi bundo på ängen och gåvo varann,       Vad lek!       Vad smek! Och flammande kyss, som på läpparna brann! Men åren flögo på vingar sin kos,       Och till ros Du bytte din späda och vårliga knopp; En femton års tärna, från blommornas sal.       Och vår dal, Till gyllene höjder du flyttades opp.       Ej mer       Du såg ner På lämnade vännen, som klagande grät.       Sin skatt,       Och satt I lunden och viskade, "ej mig förgät!" Du vet kanske icke, vad fåglarna små       I det blå Nu sjunga om morgon från grönskande topp: "Var är fagra gossen, som jollrande sang       Och här sprang Med fjäriln i kapp, och bland rosorna lopp?"       Ack han       Eder vän Gått bort och vet Gud, vart han vandrat sin kos!       En tår       Då står I ögat på glöm-mig-ej, lilja och ros. Så tyst blir i lunden, som svartklädd natt       Hade satt Sitt flor över fåglarnas jublande flock. Till mark faller fjärilen guldvingen ned,       Och på hed Dö vindarnas suckar och duvornas lock.       Ack! kom       Och vänd om Till hembygdens dalar, till fåglarna små,       Och än       Igen En dag låt oss leka som gossar, vi två!

[topp] | [till dagens visa 2002] | [länkar]

Om stallmästare och skolmästare

Carl Fredrik Dahlgren (1791-1844)

Dagens visa 2001 mars 15

1 Kapitlet Om stall- och skolmästare i allmänhet. Hvad är en stallmästare? En man med guldbroderad krage, sporrar och värja samt trekantig hatt, hvars pligt är att uppfostra hästar till statens gagn och förkofran. Hvad är en skolmästare? En man i grå, neddammad och trasig syrtut, utan sporrar och hatt, med rotting i stället för värja, hvars pligt är att uppfostra menniskor till fäderneslandets nytta och förädling. Hvarutinnan komma stall- och skolmästaren öfverens? Deruti, att de uppfostra. Hvarutinnan skilja de sig? Derutinnan, att den förre uppfostrar hästar och den senare menniskor. Är en öfver-stallmästare en i staten högt uppsatt man? Ja, han har general-löjtnants rang, heder och värdighet. Hvarföre? Emedan han uppfostrar hästar. Huru anses en skolmästare? Såsom ett högst obskyrt ting, utan någon rang, heder och värdighet. Hvarföre? Emedan han har att uppfostra menniskor. 2 Kapitlet Om skolmästare i synnerhet. Enär enligt 1 kap. en skolmästare är ett högst obskyrt ting, huru bör staten handtera och löna en sådan man? Staten bör anse honom såsom sin ringaste tjenare och såsom sådan honom akta, löna och handtera. Hvarföre? Emedan idéen af en sådan person ligger helt och hållet utom begreppet af en väl rangerad stat. Hvad förstås dermed att vara väl rangerad? Att ega tak öfver hufvud, kläder på kroppen, säd på åkrarne och tillräckligt foder på skullarne. Hvad bör sålunda vara idéen för en förnuftig stat? Att förse sig med stallmästare och goda beskällare, tackor från Island och holländska kor. 3 Kapitlet Om skolmästares natur och väsende. Huru indelas skolmästare? Skolmästare med lön, skolmästare utan lön, och skolmästare, som aldrig kunna komma i åtanke till någon lön. 4 Kapitlet Om förbättring af skolmästares villkor Skulle möjligen någon skolmästare kunna förmås att stå i spilta och äta hafrehalm? Ja, visserligen. Hvilka egentligen? De, som icke kunna hoppas att komma i åtanke till någon lön. Huru skulle detta bekomma dem? Ganska väl. Hvarföre? Emedan hafrehalm onekligen är bättre än alls intet, och emedan staten härigenom med minsta uppoffring kan uppfylla, hvad förordningarna till förmån för lönlösa skolmästare stadga och påbjuda. 5 Kapitlet Om skolmästares rock. Huru gammal bör en skolmästares rock vara? Två gånger så gammal som han sjelf. Hvarföre? Emedan den enligt skolordningen räknar dubbla tjenstår. Får den vara försedd med fickor? Ja, så väl bak- som bröstfickor. Hvilka äro de, som egentligen ega rätt att bära bröstfickor? Alla skolmästare med lön. Än bakfickor? Alla utan lön. Huru stora skola de vara? Så stora, att i dem kunna rymmas Cornelius Nepos, katekesen samt fru Rückerschölds Fattig mans visthus och kök. Bör en skolmästarerock ega några andra egenskaper? Ja, den bör vara oigenkännelig. Hvad vill det säga? Den bör vara så beskaffad, att ingen, som ej förut sett en sådan, kan säga, om det är en rock, ett hästtäcke eller en golvmatta. Hvartill kan en väl inrättad skolmästarerock tjena? Till rock, sängtäcke, öfver- och underplagg, handduk, näsduk, kassakista och bokskåp. 6 Kapitlet Om skolmästares permissioner Huru böra en skolmästares permissioner vara beskaffade? Hängande på höfterna nedom den tomma magen, med hål baktill, i grenen och på knäna. Hvarmed hopfästes de? Med segelgarnsstumpar eller remmar af bokpermar. Hvar bör den så kallade bläckstrimman vara belägen? På högra låret tvärs öfver. Men äro då en skolmästares permissioner ej utsatta för några vedermödor? Jo, för vädervexlingar och skydrag.

[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm