[Tango] | [Vorkvöld í Reykjavík] | [Sjösala vals]

[Byssan lull och Taube-länkar] | [Vattnet och vinet]

[topp]

Dagens visa 10 okt 2003

melodin i midiformat

Vorkvöld í Reykjavík melodi: Evert Taube (Sjösala vals) Svífur yfir Esjunni sólroðið ský sindra vesturgluggar sem brenni í húsunum. Viðmjúk strýkur vangana vorgolan hlý vaknar ástarþráin í brjóstum ´ný. Kysst á miðju stræti er kona ung og heit keyra rúntinn piltar sem eru í stelpuleit. Akrafjall og Skarðsheiði eins og fjólubláir draumar, ekkert er fegurra en vorkvöld í Reykjavík. Tjörnin liggur kyrrsæl í kvöldsólarglóð kríurnar þótt nöldri og bjástri í hólmanun. Hjúfra sig á bekkjunum halir og fljóð. Hlustar skáldið Jónas á þrastanna ljóð Dulin bjarkarlimi á dúnsins mjúku sæng, dottar andamóðir með höfuð undir væng. Akrafjall og Skarðsheiði eins og fjólubláir draumar ekkert er fegurra en vorkvöld i Reykjavík. Hljótt er kringum Ingólf og tæmt þar hvert tár tryggir hvíla  rónar hjá galtómum bokkunum. Svefninn er þeim hóglega siginn á brá , sunnanblær fer mildur um vanga og hár. Ilmur er úr grasi og angan moldu frá aftansólin purpuraroðar vestursjá. Akrafjall og skarðsheiði eins og fjólubláir draumar , ekkert er fegurra en vorkvöld í Reykjavík .

melodin i midiformat

Sjösala Vals text och melodi: Evert Taube Rönnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng. Solen skiner på Orrberget. Sunnanvind brusar. Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng. Hör min vackra visa, kom sjung min refräng! Tärnan har fått ungar och dyker i min vik, Ur alla gröna dungar hörs finkarnas musik, och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen! Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Rönnerdahl han virvlar sina lurviga ben under vita skjortan som viftar kring vaderna. Lycklig som en lärka uti majsolens sken, sjunger han för ekorrn, som gungar på gren! -Kurre, kurre, kurre! Nu dansar Rönnerdahl! Koko! Och göken ropar uti hans gröna dal och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen! Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Rönnerdahl han binder utav blommor en krans, binder den kring håret, det gråa och rufsiga, valsar in i stugan och har lutan till hands, väcker frun och barnen med drill och kadans. -Titta! ropar ungarna, Pappa är en brud, med blomsterkrans i håret och nattskjorta till skrud! Och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen! Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Rönnerdahl är gammal, men han valsar ändå! Rönnerdahl har sorger och ont om sekiner. Sällan får han rasta - han får slita för två. Hur han klarar skivan, kan ingen förstå - ingen, utom tärnan in viken (hon som dök) och ekorren och finken och vårens första gök och blommorna, de blommor som redan slagit ut på ängen. Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

[topp]

[Byssan lull]

[Vattnet och vinet]

Evert Taubes arkiv

En norsk sida om Evert Taube

Dagens visa 2002 oktober 10

melodin i midi format

Byssan lull. musik: Traditionell text: Evert Taube Byssan lull, koka kittelen full, där kommer tre vandringsmän på vägen, byssan lull, koka kittelen full, där kommer tre vandringsmän på vägen. Den ene, ack så halt, den andre, o, så blind, den tredje han säger alls ingenting. Byssan lull, koka kittelen full, på himmelen vandra tre stjärnor, byssan lull, koka kittelen full. på himmelen vandra tre stjärnor, Den ene är så vit, den andra är så röd, den tredje är månen den gula. Byssan lull, koka kittelen full, där blåser tre vindar på haven, byssan lull, koka kittelen full, där blåser tre vindar på haven. på Stora Ocean, på Lilla Skagerack och långt upp i Bottniska viken. Byssan lull, koka kittelen full, där segla tre skutor på vågen, byssan lull, koka kittelen full, där segla tre skutor på vågen. Den första är en bark, den andra är en brigg, den tredje har så trasiga segel. Byssan lull, koka kittelen full, sjökistan har trenne figurer, byssan lull, koka kittelen full, sjökistan har trenne figurer. Den första är vår tro, den andra är vårt hopp, den tredje är kärleken den röda. Byssan lull, koka kittelen full, tre äro tingen de goda, byssan lull, koka kittelen full, tre äro tingen de goda. Den förste är Gud Far, den andre är hans Son, den tredje är god Jungfru Maria.

[topp] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa 2001 oktober 10

Vattnet och vinet text: Johan David Valerius Vad vattnet gör ont och vad vinet gör gott, är satsen jag tänker förklara, en sanning, den världen, så länge hon stått, fått glad eller sorgsen erfara. När Gud ville straffa vår syndiga jord, han henne i vatten fördränkte; att visa sin godhet och hålla sitt ord de trogna han druvorna skänkte, Historien av ljusa exempel är full: se vattnet i störtfloder välva de dödligas fästen och städer omkull, och vinet blott mänskorna själva. Förgäves naturen sin rikedom slöst och vingårdar strött på Madera: ett strömfall från bergen slet vinlandet löst, och druvan ej växer där mera. Fransoser och engelsmän tvista och slåss. Varom är väl frågan? Om vatten! Vem havet behärskar, gör lika för oss; vi missunna ingen den skatten. Men vore kanalen en rykande bål, så skulle han tömmas i draget, och hjälptroppar, väpnade blott med en skål, befordra landstigningsförslaget. Häll vinglaset fullt för din fiendes mun, så upphör han gräla och skrika; soldater, som slagits vid Stortorgets brunn, på närmaste krog sig förlika. Knappt människor känna varann, förrän då, när vinet förtrolighet föder; i vatten blott kristendomsbröder vi få, i vin få vi riktiga bröder. Av vatten blir kinden förtvinad och blek, av vin blir hon rödlett och frodig. Av vatten blir själen förlamad och vek, av vin blir hon verksam och modig. Giv älskaren vatten - och slaviskt han ber, giv vin - och han flickan skall styra. Av vatten får gubben ett tiotal mer, i vinet förlorar han fyra. Sätt vatten för skalden - han sitter så dum, sätt vin - och han rimmar för skålen. Sätt vatten för sångarn - och rösten är stum; han sjunger vid skymten av bålen.. Giv statsmannen vatten - han händerna tvår, giv vin - han dem lägger vid saken. Låt pöbeln få vatten - han sovande går, giv vin - och han hurrar sig vaken. Vad vattnet gör ont och vad vinet gör gott, var satsen som skulle försvaras. All blandning är skadlig: om vinet vi fått, o, må det för vatten bevaras. Till utvärtes bruk, för att skölja vår tratt, må vatten i evighet dömas, blott någon gång, kokt och med arrak försatt, ur rykande bägare tömmas.

[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm