Spådomen

Där talades om en spådom att kronprinsen, en gång vorden kung, skulle stupa på Petersburgs ruiner, Finland skulle vara återvunnet.

Dagens visa 2003 augusti 7

Ur Upsalalif af Johannes Sundblad Fahlcrantz, 1884 Uppsala (andra halvan av 1840-talet) Ett kungligt besök i en småstad var före järnvägarnas tillkomst ett verkligt evenemang, som veckor igenom höll tankar och sinnen i en viss spänning, och det var sålunda med en riktig lättnad, som man såg den stora dagen randas. Vid middagstiden drogo de kungliga ekipagerna över Islandsbron, slunko in i gränden och försvunno bakom porten till prinshuset. Snart vimlade detta av hovbetjäning, och storfolk kom och gick. Oskar I stod just på höjden av sin popularitet. "Det grydde en ny morgon över landet, en morgon av politiskt liv innåt, då man skulle kasta av sig det ryska snörlivet från Åbo-dagarna, som vållat Moder Svea bleksot." Under intrycket av denna stämning skrev Talis Qualis sina "Sånger i Pansar", och fosterlandskänslan slog upp i flammor hos de unge. Där talades om en spådom att kronprinsen, en gång vorden kung, skulle stupa på Petersburgs ruiner, Finland skulle vara återvunnet. Stämningen var sålunda verkligt entusiastisk; alla ville se den "folklige kungen", och folkträngseln var oerhörd. Tåligt lät man sig knuffas och trampas blott för att få se en skymt av honom. Äntligen hade man väntat nog, och den anryckande kören började att höras uppifrån torget. Först nådde blott en och annan tonvåg vid ett starkare forte ned till gränden. De följde dock snart tätare efter varandra, och då slutligen den stora kören från Kungsängen svängde in i den trånga gränden slogo de en alldeles över huvudet. Blott långsamt kunde den framryckande sångarskaran bana sig väg genom den sammanpackade folkmassan. Det lyckades dock, och det lyckades även författaren, genom att fatta posto vid porten, att tillsammans med ett femtiotal andra, som varit lika förtänkta som han, bli framskuffad ända till trappan, där han således kunde se och höra allt. Vilka sånger, som sjöngos denna afton, minns jag ej, men det minns jag, att då kungen, omgiven av sina fyra söner, visade sig på trappan, så uppstämdes folksången och sjöngs på ett sätt, som jag varken förr eller senare hört den sjungas.

[topp]

melodin i midi format

Ur svenska hjärtans djup en gång (Kungssången - endast första versen) Hymn (Originaltitel) 1844 Ingår i diktsamlingen Sånger i Pansar 1845 text: C. V. A. Strandberg musik: Otto Lindblad Ur svenska hjärtans djup en gång en samfälld och en enkel sång,     som går till kungen fram! Var honom trofast och hans ätt, gör kronan på hans hjässa lätt, och all din tro till honom sätt,     du folk av frejdad stam! O konung, folkets majestät är även ditt: beskärma det     och värna det från fall! Stå oss all världens härar mot, vi blinka ej för deras hot: vi lägga dem inför din fot -     en kunglig fotapall. Men stundar ock vårt fall en dag, från dina skuldror purpurn tag,     lyft av dig kronans tvång och drag de kära färger på, det gamla gula och det blå, och med ett svärd i handen gå     till kamp och undergång! Och grip vår sista fana du och dristeliga för ännu     i döden dina män! Ditt trogna folk med hjältemod skall sömma av sitt bästa blod en kunglig purpur varm och god,     och svepa dig i den. Du himlens Herre, med oss var, som förr du med oss varit har,     och liva på vår strand det gamla lynnets art igen hos sveakungen och hans män. Och låt din ande vila än     utöver nordanland!

[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

[Det nya Borgmästeriet en Operabuffa]

[Uppsala är bäst]

[Gluntarnes författare kan ej avlägga eden]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm

[topp] | [Om att ej avlägga eden] | [Uppsala är bäst]

Dagens visa 2002 augusti 7

Det nya Borgmästeriet en operabuffa. Den uppfördes på Vestgöta nationssal (Uppsala) i november 1854 Scenen föreställer en rådhussal. Handlingen tilldrager sig i Upsala. Personerna: Borgmästaren Holmberg, civil rådman Hjorth, illiterat rådman Pousette, illiterat rådman "Brackan" Krögarn Sockerbagaren Kungsängsliljan Kursor Bergholm Sundvallson Vaktmästaren (stum) Första afdelningen Melodi: "Å jänta å ja´" Borgmästaren (sjunger): Å rätten å ja´ Å rätten å ja´ Sessionen vi öppna böre, Åh ja! Och hvad ska´ vi ta´ oss före? Här sitter uti höga magistraten jag Och söker till att döma rätt och skipa lag Och får ej njuta frid en endaste dag För detta borgmästeriet. Sedan ordföranden tillsett, att rätten är fulltalig, tillsäges vaktmästaren att föra in parterne. Dessa utgöres af en "bracka", som vill att, att en vestgöte, som är skyldig hans hustru två och trettiosex, skall kännas skyldig att ersätta honom för bysättningskostnaderna; en krögare, som vill öppna krog i "Askersund"; en sockerbagare, som vill ha den aflidne "Forsens" rättigheter i Odens lund; "kungsängsliljan" som vill bo fritt på "Invaliden"; Sundvallson, som vill ha "stadsdiket" till en kanal, och kursor Bergholm, som sjunger: Kurater å ja´ För vestgötarna Vi ville ha "trattealer", Ja ha! Kungsängsliljan: En hög föresyn För tärnor i byn I kappa jag gick af siden. Hur säll var jag i oskuldens drägt Den lyckliga tid jag var hos Engelbreckt, Men nu står jag här en blek stängel-bräckt Och vissnande kungsängslilja! Hur snöd är vår färd I villornas verld, Din borgmästaresjäl besinne Allt väl! På kärlekens härd Min själ blef förtärd, Mitt lif var knappt värdt en pinne. Men, goa lagman, låt mig blott en pinne få, Att som en vilsen dufva kunna hvila på, I lugn och ro på "Invaliden"! Sedan parterne sålunda andragit sina ärenden, öfvergår rätten till öfverläggning. Parterne utvisas, ty Borgmästaren (sjunger): Vaktmästare, ta´! Vaktmästare, ta´! Och lär dem att dörren finna! Så vilja vi öfverväga en stund, Om bysis och krogen på Askersund, Och vi skola blifva ense på stund, Och se´n må de komma åter. Andra afdelningen. Melodi: "Har du hört min malheur i går?" Borgmästaren: Klar och tydlig är lagen - jag Vill dock rådmännen höra. Kanske hafva de ett förslag Huru Rätten bör göra. Jag önskar herr Rådman Pousette Säga sin mening helt rätt och slätt. Pousette: Jo, jag tycker ... Rådmännen: Ja, det är rätt, ja, ganska rätt. Pousette: Jo, jag tycker, studenten bör Hufvudstupa på bysis, Utaf Ödman-Löfvén jag hör, Han har skulder hos Nysis; Derför är min mening den, När han betalt, blir han fri igen. Krögarn åter ... Rådmännen: Ja, det är rätt, ja, ganska rätt. Pousette: Krögarn åter, som krog vill ha, Der det supes och rökes, Bör få bifall, ty det är bra, Stadens inkomster ökes. Ner i Svartbäcken, tror jag nog, Det behöfs för hvar knut en krog. Sockerbagaren ... Rådmännen: Ja, det är rätt, ja, ganska rätt. Pousette: Sockerbagaren, som begär Forsens rättigheter öfva; Sälja tårtor och allt det der, Som studenter behöfva. Ja, det är både si och så, Men jag tror, han bör afslag få. Kungsängsliljan... Rådmännen: Ja, det är rätt, ja, ganska rätt. Pousette: Kungsängsliljan - ja, det var fan Hvad den saken är trasslig! Hon bör drifvas helt tvärt ur sta´n, Såvidt hon inte är krasslig. Det vore väl nog, om vår "Invalid" Ej för dem finge ha sin frid! Kursor Bergholm ... Rådmännen: Ja, det är rätt, ja, ganska rätt. Pousette: Kursor Bergholm, en konstig karl! Bara bygger och bygger - Vill nu bygga en "tratteal" För att få Ågatan snygger. Jag tycker Rätten bör sätta p För hans byggnadsbegärelse. Sundvallson sedan... Rådmännen: Ja, det är rätt, ja, ganska rätt. Pousette: Sundvallson sedan, en ståtlig karl Och med hufvud på köpet, I hvarendaste fråga har Han sin hand med i stöpet Han bör hafva ett anslag - topp! Ty förtjensten bör muntras opp, Så jag tycker ... Rådmännen: Ja, det är rätt, ja, ganska rätt. Tredje afdelningen. Melodi: "Mossbelupen hydda" Borgmästaren: Rätten hafver tagit I betraktande Hvad I här andragit För att utslag ge. Fjerdingsbönder! En i sönder Träden fram för lagens skrank. Och den bleka mön, der, Och du, man af drank! Dig, som har att kräfva Två och trettisex, Gitta vi ej jäfva, Clara enim lex Likväl heller, Om du ställer Till kurator här ditt lopp, Då det mer ej gäller, Gör han saken opp. Deremot med smärta Rätten funnit har, Hur renonce på hjerta Fins på mången karl. Staden eger Femti - säger Femti krogar, och du vill Dessa afgrundslågor Ännu öka till! Krogar ä´ af satan, Ty blir domen den: Fler på Svartbäcksgatan Få ej finnas - men Åt mamseller Karameller Sälja är ej ondt uti Rätten utslag faller: Handlen vare fri! Bleka kungsängslilja! Rätten pröfvat har, Att åt dig bevilja Rum på gamla da´r, Men besinna! Du får spinna, Gno ch spinna hela da´n. Husrum åt en qvinna Nekar aldrig sta´n. Byggnadskonstens bjesse, Stadens Birger Jarl, Utaf rent intresse Städs du uppfört har Små palatser Med afsatser Frontespicer, "comptoirs". På de fria platser Lägg din trottoir. Sist, du man af penna, Med kritikens svärd, Sänd ifrån Gehenna Till en syndig verld, Domen hör nu: Anslag bör du Hafva, men af annat slag, Detta också tör du Få en vacker dag. Så har Rätten pröfvat Allas eder sak. Ingen veld utöfvat, Ej ta´tt sak på bak. Gå´n med friden. Nyttjen tiden Hvar och en uti sitt fack, Och med lugn förbiden Edra öden tack! Sista afdelningen I denna afdelning får man höra parternes känslor öfver de fälda utslagen. Melodi: "Klockarfar han skall nu allting bestyra" Krögaren (sjunger): Och jag är nöjd, ty ju mer jag tänker på krogen, Så är det klart, att det måste bära åt skogen, Nej, jag vill lära mig bier och porteröl brygga, Vid Drottninggatan en större bierstuga bygga. Bergholm: Jag är så glad, att jag vill ge hundra riksdaler Till fattigkassan, för att vi få "trattealer", Och tänk, hvad Ågatan skall bli snygger och finer, När junisolen på "trattealerna" skiner! Brackan: Lefve borgmästaren och hans sätt till att döma Min lilla fordran - det kan jag aldrig förglömma. Sockerbagarn: Ja, vår borgmästare är både rättvis och snäller, Ty jag får sälja i Odens lund karameller. Bergholm: Ja, må han lefva! Han har segrat öfver kabaler, Ty han har lagat, att vi kan få "trattealer". Alla parterne: Ja, helt förnöjda från domarskranket vi träde, Och hela Upsala stämme in i vårt qväde! Och alla vestgötar stämme in i det skriet: Lefve, lefve det nya borgmästeriet!

[topp] | [till dagens visa 2001] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa
2001 aug 07

jag, J Björkegren ansvarar för Gunnar Wennerbergs seder Johannes Sundblad har i sina kulturteckningar, Upsala lif, 1884, lagt till som en bilaga den ed som nybakade studenter svor inför inskrivningen vid Uppsalas universitet. Johannes Sundblad: Så dundrade och svor man under halva 1600-talet på saker, som man varken kunde eller tänkte hålla, och så fortsatte man igenom hela 1700-talet och ända till för en trettio år tillbaka. Vad som möjligen i någon mån bidrog att öppna ögonen på vederbörande, var följande omständighet. Studentexamen vid början av 1837 års hösttermin var avlagd, och man uppfördes på vanligt sätt för att med lärarens och höga överhetens goda minne inviga sig för raden av de löftesbrott som alltid voro och äro en följd av de officiella ederna. Just som man ordnat sig för den högtidliga akten, steg en ung tjugoåring av västgötalandskapet fram ur raden, med förklaring att han av samvetsskäl ej kunde avlägga den äskade eden. Decanus blev ej synnerligen konsternerad och skall, om jag är rätt underrättad, ha försökt att använda några föreställningar, men förgäves. Den unga samvetsgranne mannen stod emellertid fast vid sin vägran. På grund av vad som förefallit, blev nu den edsvägrande studenten stadgarna likmätigt satt under en särskild sponsion, en kategori, till vilken annars endast de mindre stadgarna hänfördes. Sponsoren fick dock ej mycket besvär. Efter det den unge edsvägraren utmärkt sig under hela sin akademitid, är han nu en rikets storman. [slut på citat] I stycket ovan nämns inga namn. Den unge studenten var Gunnar Wennerberg. Enligt 1655 års universitetsstatuter, som gällde fram till 1852, skulle studenterna före inskrivningen inför Rector Magnificus - det var under läsåret 1837-38 Per Daniel Amadeus Atterbom, med handen på bibeln avlägga en högtidlig ed att ställa sig dessa statuter till efterrättelse. I universitetets inskrivningsbok finns tillägget efter namnet Gunnar Wennerberg, pro moribus spondeo.J.Björkegren, jag ansvarar för hans seder. Valda utdrag ur 1655 års universitetsstatuter: Jag lovar heligt, att jag vill ståndaktigt ända till livets slut framhärda vid det sanna i den Hel. Skrift uppenbarade och i kyrkans symbola, det Apostoliska, det Nicenska och det Athanasianska, i korthet framställda samt i den oförändrade Confessio Augustana och i Uppsala mötes beslut intagna bekännelsen; att visa Hans Kongl. Maj:t underdånig lydnad och jämväl obrottslig trohet så väl mot Hans Maj:t som mot Konungens ätt på manssidan, mot Arvfurstarna, mot denna akademis Rektor samt skyldig lydnad, så länge jag för studiers skull är fäst vid detta lärosäte... --- Kapitlet 23. Om de studerandes sedliga vandel I. ... läse dagligen, morgon och afton, bibeln; alla deras studier syfte till Guds ära och detta rikes orubbliga bestånd. II. Ingen använde fåfängligen Guds namn eller tage det till täckmantel för nesliga lustar; en var må undfly epikureisk sorglöshet befläcka sin förkovran i lärdom och sedlighet... --- IV. Ingen försumme den allmänna gudstjänsten; alla upptåg och promenader, som avleda från gudstjänsten, åsidosättes. De som på söndagar och förnämliga högtidsdagar ertappas, under gudstjänsten, strövande omkring på gator och staden närliggande öppna platser, skola straffas med fängelse. Samma straff skall drabba dem, som under gudstjänsten i templet genom samtal, otillbörligheter och oljud avleda sig och andra från tillbörlig andakt, om de ej efter erhållen varning bättra sig. V. En var hålle sin blygd och sin kropp, som är den Helige Andes boning, i helgd och ära, och befläcke sig ej med tygellösa lustar, såsom äktenskapsbrott och horeri, vilka medföra ett bestämt, i lag stadgat straff. --- XXIV. En var som förbliver sittande å värdshus över klockan 9 e. m. eller tillställer oväsen natt eller dag eller eljest övar nattliga strövtåg på gatorna, skall straffas enligt akademiens särskilda stadgar. Värdshusvärd, som efter klockan 9 e. m. tillhandahåller vin eller öl, skall av stadens magistrat straffas enligt samma lagbud.

Dagens visa
2001 aug 07

Övriga Gluntarne (IV och XXII) En månskensnatt på Slottsbacken Hemmarsch från Eklundshof

III (Gluntarne) Uppsala är bäst text och musik: Gunnar Wennerberg Magistern Svar mig, Glunten, på ära och tro, utan avseende på små fataliteter - sådana, vet du ju, bygga och bo, varhelst du kommer inom alla fakulteter - är inte Uppsala märkvärdigt bra, bättre än alla andra städer här i Norden? Jag vågar till och med påstå - jaha! bättre än någon annan fläck på hela jorden? Glunten Du talar som en häst Uppsala är bäst, bäst utav allt, som finns på denna sidan solen, och maken till den sta´n, finns ej, ta´ mig fan, letar du också från ekvatorn och till polen. Bägge Nej! Ingenstäds i vida världen finns en vrå, där man hela dygnet om kan leva så utan risk och bara immerbadd gå på just som turkar och få heta folk ändå. Och finns det, så är det på en annan planet, vars namn ej självaste Bredman vet. Magistern Ja, du har ovedersägligen rätt och, såsom du, så tycker jag och många flera, men det finns andra, som inte så lätt vårt kära Uppsalas förträfflighet sentera. Somliga skryta med sitt Göteborg, andra i Stockholm fram och åter vilja ränna, somliga tänka på Karlstad med sorg, andra på päron och på äpplen ner i Gränna. Glunten Ja,ser du, kära bror, regeln är för stor att den ej skulle kunna någon jämkning tåla; men, är det solens skuld att dess klara guld aldrig beundras av en mullvad i dess håla? Bägge Nej! Ingenstäds i vida världen finns en vrå, där man hela dygnet om kan leva så utan risk och bara immerbadd gå på just som turkar och få heta folk ändå. Och finns det, så är det på en annan planet, vars namn ej självaste Bredman vet.

Övriga Gluntarne (IV och XXII) En månskensnatt på Slottsbacken Hemmarsch från Eklundshof

[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm