[Eva Cassidy]

[Skånska Frälsebönder och Korpral Tullberg]

Källa: Svenska allmogens frihetsstrider en krönika av Alfred Kämpe Först kom goodtemplarorden, år 1879, i vars parlamentariska skola en mängd mindre hemmansägare, arrendatorer, lägre tjänstemän, torpare, backstugusittare, hantverkare, statare och drängar lärt de första grunderna för ett mötes ledning - och detta blev till ovärderlig nytta, när rösträttsföreningar begynte bildas i bonde-, torpar- och backstugorna. Därför kan man säga, att goodtemplarorden icke allenast etiskt. utan även rent praktiskt mången gång väglett svenska allmogen. När rösträttsrörelsen började i slutet av 80-talet - den första föreningen bildades i Linköping den 24 juli 1887 - voro landets politiska intressen, särskilt den fattigare klassens, koncentrerade omkring tullfrågan, för vars lösning i protektionistisk anda stora ansträngningar gjordes, till och med på tvivelaktigt hederliga vägar, såsom vid upphävandet av det omtalade stockholmsvalet. När intresset för den allmänna rösträtten behärskade landsbygdens arbetande eller egendomslösa befolkning, hade ännu icke socialismens läror nått ut över städernas och de större brukssamhällenas råmärken. Rösträttssång text: Isidor Kjellberg musik: Otto Lindblad melodi. Vintern rast ut... Bröder! Slutom oss allt mer tillhopa! Trängom, eniga, till målet fram! Aldrig, aldrig tröttna vi att ropa: Ned med våldet, som slår med skam! Slavens boja rostat längesedan, och bland frie vill man leva fri. Barbariets mörker vikit hädan, medeltidens träldom är förbi. Den som mänskan efter guldet väger, låt mig eget öde ta om hand! Minns, att den, som icke rösträtt äger, har ej heller något fosterland! Vad är det, att du vill med mig trycka? Säg, av vilken du har fullmakt fått att stå så i vägen för den lycka, som är myndig broders bästa lott. Men en gång - en gång skall det oss unnas att få själva stifta all vår lag. Se, då skall ur hjärtans djup förkunnas folkfrihetens stolta segerdag! Ärad då och älskad, fosterjorden smekas skall av jubeltonerna Då skall litet folk i höga Norden kallas stort ibland nationerna.

[topp] | [till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

Skånska Frälsebönder och Korpral Tullberg År 1867 började bland Skånes frälsebönder en rörelse, vars eko under de tre, fyra närmaste åren genljöd över hela landet under benämningen "den Tullbergska rörelsen". Grunden härtill låg i den omständigheten, att bönderna på åtskilliga hemman, som i jordeböckerna upptogos såsom varande av frälse eller av frälseskattenatur, ansågo sig besitta dem med full äganderätt och följaktligen ville undandra sig att ingå på de nya kontrakt med ökade bördor, som ägaren av huvudgården ville ålägga dem. Många, som voro förvissade om sin bättre rätt - en del rättegångar därom vunnos också i början av allmogen - vägrade dessutom att fullgöra av dem ingångna kontrakt och i följd därav vräktes från sina innehavda hemman genom åtgärder från den exekutiva makten. När Samuel Tullberg på sommaren 1867 begynte framträda som frälseböndernas advokat - godsägarna stämde för bristande arrendebetalning och begärde vräkning - hade processerna om äganderätten redan pågått några år, förda av en mera obemärkt person vid namn Malmqvist, av vilken Tullberg övertagit advokatbyrån. Men först efter Tullbergs tillträde och sedan han tagit avskrifter ur jordeböckerna i Kammarkollegium och själv upprättat liggare att gå efter, begynte godsägarna draga öronen åt sig. De begynte en lögnkampanj mot dem både hatade och fruktade advokaten, till vilken landet näppeligen sett make förut. En kvinna Mätta Mårtensdotter, född vid Krageholm och tydligen ganska begåvad, for omkring i provinsen, i de mest exalterade religiösa föredrag inblandande frälseböndernas processer och eggade dem till uthållighet och målmedvetenhet under Tullbergs överinseende. Visan tar upp händelserna runt gripandet av Tullberg och hans "lärjungar". De blev alla i rättegången frikända. Så småningom försvinner dock Tullbergs gestalt från horisonten. Han var förbrukad som lagkarl kanhända, och frälsebönderna hade måst falla till föga eller följa sina landsmän den oroliga vägen över Atlanten. År 1879, ifrån tryckeriet i Köpenhamn, blev en roman till, benämnd "Skånska Frälsebönder" där huvudfiguren Kullberg är identisk med f. korpralen Samuel Tullberg. Författaren, d:r Janne Damm "Nimbus" hade glädjen att 1882 få utgiva en ny upplaga. Men därefter försvinner hjälten ur historien.

[topp] | [till dagens visa 2002]

[Skånska Frälsebönder och Korpral Tullberg]

Dagens visa 2001 april 4

En fast otrolig, men sann och förunderlig VISA om huruledes den förfärlige upprorsmannen och viglaren KORPRAL TULLBERG och hans 3 skrivare manhafteligen övermannades och togos till fånga av hundra tappra husarer och grenadierer. I tretton verser. (Sjunges som Bertholzvisan.) Vill ni höra en sång på en ynkliger gång allt om Tullberg, den store korpralen, som i Skåne har gjort revolution på var ort och ej darrat för själva fiskalen? Liksom Dacken han var en kavatiger karl mot båd grevar och andra baroner. Aldrig såg di`en flat, nej, han var ackurat lika stursker som herremanspersoner. Och till kungen han skrev, som rent ängsliger blev för han trodde han Skåne skull´ mista. Men till slut gick det så herrarna passa´ på och skrev hop till varandra en lista. Ifrån Malmö till slut ett Troiltåg gick ut med husarer och med grenadierer, när till Kärrstorp de hann, ingen Tullberg de fann, 30 bönder sa´: han inte här är. Men herr länsman han sa´: "nog ska´ honom vi ha", och han viskade vid generalen; strax ett helt kompani trängde böndren förbi och slog läger hos Tullberg i salen. Först steg fram en fiskal, tyckte saken var smal till att Tullberg, den hisklige stämma; men han sprang i källaren och slog luckan igen, och där satt han, den syndarn, i klämma. Men fiskalen han svor: var är Tullberg, säg, mor? jag har brev med tre sorters sigiller; visa strax var han är - kanske ligger han där? (den fiskalen han va´ ej så viller!) "Tullberg, genast kom hit, jag vill visa mitt nit och dig stämningen kommunicera!" "Tack så mycke, han sa´, för besvär´t ska´ ni ha men stig in, om därute ä´ flera". "Nu du följer med oss, du och hela din tross!" röt generalen så modig i hågen. Och de andra också tänkte häpna uppå, huru tapper han var, där de såg´en. "På en kronbåt du förs (ty till lands vi ej törs) och med hiskliga bojor beslagen! Och sen skall ditt "kansli" genast hopkopplat bli och marschera! - Respekt här för lagen!" Och så togo de dem och de förde dem hem allt till Malmö, de tappra husarer; hundra man eller så, emot fyra - hå hå! - det kan kallas en hjältedat rarer! Gud ske lov att man har ännu tapperhet kvar, mandom, mod, morske män finns i Sverige; så att upprorsmän förgås och i bojor beslås, när bland fåren som ulvar de härje. Nu generalen till sist sägs författa helt visst detta hemliga krigstågs historia, hur med gyllene svärd de stoltserat. O värld, visst förbleknar nu Stenbockens gloria!

Eva Cassidy Websites

EVASONGS

musikportalen jamroom - länkar till medlemssajter

http://www.ezfolk.com/

http://www.motagator.net/index.php

LÄNK: DAGENS VISA:   2003 apr 4 WHAT A WONDERFUL WORLD

[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm