[Elvira Madigan] | [Nu lider dagen]

Girojäntor text: Tommy Rådberg I dag den 3 december anno 2001 lämnar jag och några tusen till posten som vår arbetsgivare. Postgirot är kvar, men självklart, efter dryga 75 år som en del i Posten, har det nu vänts ett blad. Vad som finns kvar i väggarna som den nya ägaren har fått som del i köpet är denna sång som sjöngs av en flicka, senare delen av 1920-talet. Hon kom från en landsortsstad, och fick arbete i huvudstaden, Postgirokontoret. Hon som Stockholmarna föraktfullt döptes i klump - och det med dopnamnet Girojänta.

Midifilen i nytt fönster

Girojäntans sång text: Elias Sehlstedt/Tommy Rådberg melodi: Så bistert kallt blåser nordanvinden... Jag sitter stundom och mitt liv begrundar som inneboende fem trappor opp. Och undrar ofta om den dag som stundar. Bär i sin famn fullbordan av mitt hopp. Men ingen lycka spörjs och dagar fara som solens boll i enahanda lopp. Men jag är ung, och då kan man ju vara. Rätt nöjd i kammaren fem trappor opp. I stadens språk blott jag en Girojänta. Men hemmavid är jag Postmästarns barn. Jag hjälper Staten i att vinna ränta på andras pengar - här i grottekvarn. Och mitt i jäkten och i slammer, buller i detta trälhav och i Er fabrik. En dag Ni Herrar ska det höras muller från oss Vi Kvinnor för vår kamp är rik. Men lyckan kommer väl, fast hon i striden om tjänst och lön mig ofta ryggen vänt. Dock vad gör det, då jag ändå med tiden blir ordinarie jag har bestämt. På oxens horn satt ju en lumpen mygga och drömde om sin jättestora kropp. Vad under då, om jag vill luftslott bygga. Och blomsterströ mitt rum fem trappor opp. Då kvällen kommer, och för fönsterrutan jag drar gardin igen och tänder ljus. Vid lågans flämtan mor och far förutan. Jag ensam är i stad i detta hus. Blott man ej svälter eller fryser bara. Och med en vän med samma mål och hopp. Som postbiträde ej så noga vara. Rätt nöjd i kammaren fem trappor opp.

Midifilen i nytt fönster

[topp]

Elvira Madigan

ØRESUNDSTID

[topp] | [till dagens visa 2001]

Elvira Madigan

Den svenska Karaoken

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm

text och midi

Ur skådespelet "Elverhøj" Nu lider dagen så jævnt og trindt Tekst: Johan Ludvig Heiberg, 1828 Melodi: Fr. Kuhlau, efter en folkemelodi Nu lider dagen så jævnt og trindt, alt månen står over Stevens Klint. Bægeret blinker, glæden os tilvinker, mens kølighed vifter fra træernes krans. Duggen den falder med perlers glans, aftenen kalder til sang og dans. Nu sidder pigen i elverkrat og vogter tavs på sin gyldne skat. Kongen alene titter bag grene, han skimter vor lystighed, hører vor sang, lytter til støjen på enlig gang, hører fra højen vor bægerklang. Snart tænder månen, ej længer bleg, sit natlys højt over bøg og eg. Stjernerne funkle snart på det dunkle, når smykket til højtiden aftenen står. Freja vil spinde sit gule hår, vejen vi finde til bryllupsgård.

[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm