|
Låtom oss fara
Ned till den klara
Floden och vara
Trevliga!
Vindarna smitta -
Ständigt att sitta
Inne och titta
Är ej bra.
Blodet tjocknar; lemmarna bli lytta,
Tusen krämpor kropp och själ bekytta -
Nej, gack ut och stupa kullerbytta,
Rulla i gräset och ropa: hurra!
Solljus ur röda
skyar, som glöda,
Re´n börjar flöda,
Vinden blås´.
Gullgul står säden,
Lyssna ... bland träden
Jublande kväden
Re´n bestås!
Dagen klarnar. Alla blommor dofta.
Glatt ur böljan dyker Näcken ofta,
Stänker skum på Floras gröna kofta,
Blåser sin fradga kring snäppa och mås.
Hör, hur det porlar,
Skvalpar och sorlar ...
Ringduvan knorlar
Skygg och öm.
Med sina ungar,
Morska som kungar,
Vilt nu dem gungar
Mitt i ström´.
Fromt i gräset kor och oxar vandra;
Bin och humlor sjunga för varandra.
Vem vill deras enkla visor klandra?
Sjungom den leende sommarens dröm!
Lummiga grenar -
Bördiga renar -
Mossiga stenar -
Yppigt gräs.
Fåglarna drilla ...
Låt oss bli stilla
Här på vårt lilla
Täcka näs!
Här är svalka. Vilda rankor smyga
Ljuvt kring träden. Törnrosdofter flyga.
Här är frihet. Hit når ej den dryga,
Hjärtlösa världens förkonstling och fjäs.
Jag vill ej slava
Mer i den kvava
Staden och hava
Idel tvång.
Fri vill jag vara,
Njuta Guds klara
Sol, och besvara
Trastens sång -
Sjunga visor, gräs och blommor plocka,
Höra duvan lilla vännen locka,
Se, hur lammen sig på ängen bocka,
Fröjdas vid böljornas lekande språng!
Hej! varen glada ...
Nu ska´vi bada,
Plaska och vada
Utan krus!
Vänner och fränder,
Kring dessa stränder
Kärleken tänder
Sommarljus!
Flickorna de koka nu och steka,
Deras löjen våra bröst beveka.
Låt oss äta ... sjunga se´n och leka,
Dansa vid Zefyrs melodiska brus! ...
Sol´n börjar dala.
Skuggorna tala:
Nu är den svala
Kvällens tid.
Frihet och lycka
Ängarna smycka.
Stjärnorna skicka
Ljuvlig frid.
Genom skogen drömmande vi skrida,
Var och en vid hjärtevännens sina,
Se den månbelysta solen glida
Mystiskt bland skuggor i sommarglans blid ...
|